Vår plats på jorden
Hur man använt himmel och jord för att kartlägga
Sverige under 500 år

Martin Ekman

Sommarinstitutet för Historisk Geofysik, Åland, 2019
ISBN 978-952-94-2328-6
Inbunden, 118 sidor, 41 figurer

Bokbeskrivning (från omslagets baksida)

Det här är en bok om grunden för hur man gjort kartor över Sverige under 500 år. Annorlunda uttryckt: Hur har man kunnat avbilda jordytan sedd uppifrån, utan att man kunnat se den uppifrån? Hur har man listat ut var på jorden allt ligger? Och hur gör man det idag?

Detta arbete har genom århundradena krävt att människor fått ge sig ut i naturen, både till bebodda trakter och till vildmarken, för att med sofistikerade instrument försöka göra omsorgsfulla mätningar mot sol, stjärnor, månar, bergstoppar, kyrktorn och satelliter. Det har också krävt att dessa människor fått ge sig hem igen, till sina rum med skrivbord, för att med papper, penna, tabeller, räknemaskiner och datorer försöka göra korrekta beräkningar av allt de mätt, och därigenom så noggrant som möjligt komma fram till var de varit. Det är det här arbetet, och de människor som utfört det, som i slutändan gett oss kartor över Sverige. För att lyckas med detta har det krävts en kombination av vetenskaplig noggrannhet och praktisk förmåga, av internationellt samarbete och personligt engagemang, av avancerade observatorier och enkla riskojor.

Kort sagt: Det här är en bok om hur vetenskap om himmel och jord har använts för samhällets behov under 500 år.

Innehållsförteckning

1. Förord
2. Inledning: Hur gör man en karta?
3. Sol, latituder, fartygsbesök och andras kartor
   1. Hur högt står solen?
   2. De första kartorna grundade på solobservationer
4. Stjärnor, latituder, gränser och egna kartor
   1. Vad gjorde Kungen på julafton 1602?
   2. De första kartorna grundade på stjärnobservationer
   3. De första sjökorten över Östersjön
5. Månar, longituder, observatorier och bättre kartor
   1. Problemet med tiden
   2. Ett ödesdigert överfall
   3. De första kartorna grundade även på månobservationer
6. Stjärnor, trianglar, öar och sjökort
   1. Meridianbågen vid polcirkeln
   2. Trianglar över Åland och det åtråvärda manuskriptet
   3. Trianglar runt hela Östersjön
   4. De första sjökorten grundade på triangulering
   5. Sjökarteläggning och navigation – ett samspel
7. Stjärnor, trianglar, bergstoppar och terrängkartor
   1. Meridianbågen vid polcirkeln än en gång
   2. Rikstriangulering och decimalsystem
   3. Trianglar i bygd och obygd, och värdet av säterjäntor
   4. Trianglar över hela världen
   5. Kartor 100 år före sin tid – och 100 år efter sin tid
   6. Ny rikstriangulering och nya kartor
   7. Trädklättrare, matematiker och konstnärer
   8. Och så en lite annorlunda rikstriangulering
8. Satelliter och positioner överallt
   1. Det dolda problemet: Stjärnobservationerna och jordens inre
   2. Den globala lösningen: Satelliter och avlägsna stjärnsystem
   3. Nya gradnät på alla landkartor och sjökort
   4. En återblick och en överblick
   5. Men allt rör sig ...
9. Appendix: Några historiskt intressanta geodetiska punkter
10. Referenser
11. Illustrationer
12. Register